Siljas kommunalvalsprogram 2021

Allt handlar om hållbarhet

Jag vill skapa ett hållbart Helsingfors. En stad där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet kombineras. Mitt Helsingfors är en öppen, framtidsinriktad, flerspråkig, mångkulturell och internationell stad, en stad där beslutsfattarna är i ständig dialog med invånarna. Helsingfors behöver sina gröna rum och mötesplatser med ett rikt kulturliv samtidigt som vi skapar en attraktiv stad för företagare, ett nav för innovationer och möjligheter. I Helsingfors ska vi kunna bo och röra oss miljövänligt. Våra barn ska ha tillgång till högklassig utbildning på eget modersmål och våra äldre ska får god vård och omsorg. Tillsammans löser vi klimatfrågan med hjälp av ambition och vilja.

Min politik präglas av ett liberalt tankesätt. Varje person ska ha friheten att göra sina egna val, men också ta ansvar för sina handlingar och för andra i sin omgivning. Jag tror på en nordisk förvaltningskultur, möjligheter för företagare och konsumenter samt på alla människors lika värde. För att individen ska känna trygghet behövs ett fungerande rättsskydd. Samtidigt är individen skyldig att respektera och bemöta sin omgivning och sina medmänniskor med respekt och öppenhet.

Jag står för ett modernt Helsingfors som präglas av frihet, hållbarhet, öppenhet, demokrati och jämlikhet. Människor ska behandlas likvärdigt och jämställt. Kulturell och språklig mångfald är en rikedom för Helsingfors. Vi behöver respekt och inkludering istället för diskriminering och rasism. Jämlikhet ska vara en självklar del i allt beslutsfattande på alla olika nivåer i samhället. Jag vägrar ge mörkrets krafter övertag!

 

EKOLOGISK HÅLLBARHET

Miljö- och klimatpolitiken är den viktigaste för vår framtid och Helsingfors, som en ledande klimatstad, ska uppnå klimatneutralitet år 2030. Miljöfrågor är aldrig isolerade, utan måste alltid behandlas som en del av en större helhet. Hållbara miljöbeslut skapar förutsättningar för framtida generationer att leva och bo i ett Helsingfors med ren luft och rent vatten. Det ska vara enkelt att välja en miljövänlig livsstil i Helsingfors. 

Hur vi gör det

Helsingfors har idag ett heltäckande åtgärdsprogram för ett klimatneutralt Helsingfors. Jag vill att programmet revideras under den kommande fullmäktigeperioden för att vara tillräckligt ambitiöst och beakta utvecklingen. Uppvärmning av byggnader, trafiklösningar och elförbrukning är områden vi speciellt måste fokusera på för att nå klimatneutralitet. Vi måste övergå till förnybar energi och innovativa lösningar som är anpassade till vår omgivning. Ju mer mångsidig vår energiproduktion är, desto bättre möjligheter har vi att minska på vårt beroende av olje- och gasimport. Privatpersoner, husbolag och stadens olika instanser ska i större utsträckning kunna vara energisjälvförsörjande, inte bara i teorin utan även i praktiken. Byråkratiska och tekniska hinder måste avskaffas.

Vi måste bli bättre på återvinning och avfallsminimering. Både industrin och privatpersoner ska uppmuntras att se över sina egna rutiner. I nybyggen ska det finnas livscykelbetraktning och energieffektiviteten ska vara faktisk, inte teoretisk. Istället för att producera, köpa, använda och sedan slänga bör Helsingfors i större grad främja cirkulär ekonomi.

Klimatsmart mat gör en skillnad

Våra matval inverkar på miljön. För att skapa en rik och miljövänlig matkultur, ska Helsingfors främja ekologisk, klimatsmart och lokalt producerad mat. Reko-ringar och andra mötesplatser där producenter och helsingforsare kan mötas ska uppmuntras. Vi ska också skapa bättre förutsättningar för stadsodlingar. Vid upphandling och anskaffningar ska klimatkriterier prioriteras.

Beredskap för att rädda Östersjön och biologiska mångfalden

Helsingfors ska säkra biologisk mångfald genom att bevara naturområden och öka mängden grönområden. Haven täcker två tredjedelar av världens yta och Helsingfors är en havsnära stad. Genom att satsa på havens återhämtning stöder vi biodiversitet och minskar på koldioxiden i luften. Arbetet för att rena Östersjön måste alltså intensifieras och Helsingfors ska ta en aktiv roll i samarbetet med andra Östersjöstäder i det arbetet. Vi ska ha beredskap att bekämpa oljeutsläpp och erbjuda fartyg avfallstömning i våra hamnar.

Centralparken får inte krympa

Helsingfors unika läge med närhet till havet och flera fina grönområden ska vi värna om. Det bidrar med välbefinnande för helsingforsare, men lockar även turister till en stad med ren, stilla och orörd natur. Grönområden som är tillgängliga för helsingforsarna är viktiga för trivseln och stöder välmående i staden. Att Centralparken naggas i kanterna på grund av generalplanen från 2016 är trist och alla framtida planer som skulle minska på vårt största grönområde ytterligare är oacceptabla.

En modern kollektivtrafik till ett attraktivt pris

Helsingfors trafikplanering måste följa tidens gång och samhällets utveckling. Att välja utsläppssnåla transportmedel i Helsingfors ska löna sig både ekonomiskt och tidsmässigt. Därför måste vi återinföra möjligheten till enzonsbiljetter i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska vara i en rimlig prisklass, den ska vara modern och pålitlig. Det behövs fungerande och logiskt kopplade lättrafikleder. Ifall fler gator görs om till enbart lättrafikleder behöver vi noggrannare utreda behoven av och kostnaderna för en centrumtunnel. Det behövs en fungerande lösning för den tunga trafiken, som nu kommer från Västra Hamnen och kör genom hela Busholmen. Nuvarande lösning är ohållbar.

 

EKONOMISK HÅLLBARHET

En ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik är grunden för att välfärden ska fungera. I Helsingfors behövs en politik som gynnar sysselsättningen och ger förutsättningar för företag och näringslivet att verka och växa. En hög sysselsättningsgrad stöder stadens ekonomi, vilket gör att den offentliga servicen står på en mer stabil grund. Det är i små- och medelstora företag de nya jobben skapas och därför är det viktigt att även små, lokala företag ska kunna lyckas i stadens upphandling, men också i övrigt känna att Helsingfors är en bra stad för dem att verka i.

Hur vi gör det

Staden tar över ansvaret för arbetslöshetsservicen, genom de så kallade kommunförsöken. För att ha ett större inflytande på sysselsättningsläget i staden är det viktigt att försöken genomförs bra och att arbetslösa får det stöd de behöver. Fokus behövs på ungas sysselsättning då coronapandemin slagit speciellt hårt mot dem. Vi ska satsa på navigatorsverksamheten.

Staden måste våga göra större investeringar. Helsingfors konkurrenter är inte övriga städer i Finland, utan andra storstäder omkring Östersjön. Företagen och näringslivet ska känna att Helsingfors är en bra stad för dem att verka i och deras anställda att bo i. Vi måste satsa på stadens attraktion och marknadsföring. Alla former av nytänkande och innovativa företag ska vara välkomna i Helsingfors. Det ska ges möjligheter för olika former av nyskapande försök och delningsekonomi ska ses som ett alternativ som ger nya möjligheter.

Stadsdelarna ska få utvecklas

Stadsplaneringen ska göras utgående från individens behov. För helsingforsarna är stadsplanering en central fråga så att servicen ska fungera, företag ska kunna vara framgångsrika och för att individers vardag ska fungera smidigt. En av Helsingfors styrkor är gemenskapen i de olika stadsdelarna och deras egna särdrag. Stadsdelarna ska få utvecklas till trivsamma platser för sina invånare. Samtidigt får inte Helsingfors centrum bli ett museum. Centrum ska vara välkomnande för såväl turister som helsingforsare. Det behövs en strategi för hur Helsingfors centrum ska vara så livskraftigt kom möjligt.

Fler bostäder i en trivsam miljö

Det råder brist på lägenheter i Helsingfors. Byggandet har en social funktion och genom det kan man bidra till välmående och skapa gemenskap. Onödiga normer i byggande och kravet på bilplatser får inte belasta bostadens pris i lika stor grad som det gör idag. Bostadsplaneringen ska fungera i samarbete med planeringen av kollektivtrafik och lättrafikleder. Ställvis kan vi bygga tätare och högre och vid renovering av större fastigheter ska det vara mer flexibelt med tilläggsbygge för att till viss del även kunna finansiera renoveringar och öka på bostadsutbudet. Vid renovering och nybygge ska fokus även ligga i utseende och arkitektur för att främja trivseln i staden.

Helsingfors, världens smartaste stad

Megatrender såsom urbanisering, digitalisering, cirkulär ekonomi och elektrifiering passar väldigt bra i en stad som Helsingfors. För att nå framgång kring de här ligger stor betydelse vid lokala lösningar. En positiv utveckling kräver ändå öppenhet och nyfikenhet av beslutsfattare att också gå inför nya lösningar. I Helsingfors finns flera av Finlands mest framstående högskolor och därför ska forskningsbaserad innovation och nära samarbete mellan staden och högskolorna samt partnerskap mellan det privata och offentliga främjas. Då det finns ett naturligt sätt att uppmuntra och uppmana till närmare samarbete gynnas även det lokala näringslivet och sysselsättningen.

Helsingfors har globalt blivit rankad bland de tre bästa i det så kallade Smart City Indexet. För att vi ska hålla den placeringen krävs ständiga insatser. En smart stad är en stad byggd utgående från stadsbornas behov, på ett hållbart sätt, med teknik och digitalisering som centrala delar av lösningarna. Helsingfors är en perfekt stad, som även framöver kan vara en föregångare i nya innovativa lösningar. En smart stad är också en hållbar stad.

 

SOCIAL HÅLLBARHET

Helsingfors ska vara en stad där medborgarna mår bra och är lyckliga – en stad som präglas av medmänsklighet. Förebyggande åtgärder ger medborgarna ett långt och friskt liv. Olika samhällsreformer, speciellt inom social- och hälsovården, måste fokusera på det mest grundläggande, nämligen människan. Vårdreformen i grund och botten borde handla om individen och hur det offentliga kan erbjuda service på bästa möjliga sätt då det behövs. 

Att ha tillgång till service på sitt eget modersmål, svenska eller finska, måste fungera bättre i Helsingfors. Speciellt ska detta prioriteras inom vården och utbildningen. Våra yngsta lär sig bäst genom utbildning på eget språk och att inte få vård eller omsorg på eget modersmål då man är som svagast är oacceptabelt. Tvåspråkighetskommitténs arbete är av stor vikt och måste få en högre status i staden.

En storsatsning på äldrevården

Den kritik som har riktats kritik gentemot äldrevården i Helsingfors, speciellt äldrevården på svenska, måste tas på allvar. Vi behöver tillräckligt med förebyggande tjänster, att vården i hemmet tryggas och att servicetjänsterna är av god kvalitet, i rätt tid och i rätt form ifall hälsotillståndet försämras. Det ska finnas alternativa boenden och individuellt anpassad mångsidig service.

Bra dagvård och eftisverksamhet skapar jämlikhet

Helsingfors ska även framöver ha subjektiv rätt till dagvård. Det höjer sysselsättningsgraden, ger mer jämlika förutsättningar för våra barn och stöder jämställdheten. För att det i praktiken dock ska fungera måste bristen på dagvårdsplatser först och främst åtgärdas. Den här frågan är speciellt akut på svenska och kräver mer än en åtgärd. Arbetsförhållandena för personalen inom småbarnspedagogik och eftisverksamhet ska fortsättningsvis förbättras så att fler väljer den branschen och de som redan arbetar inom småbarnspedagogiken känner att det är ett givande jobb.

Utbildning förhindrar marginalisering

Alla unga ska efter grundskolan ha möjlighet att vidareutbilda sig. Unga som inte har en utbildningsplats eller ingår i läroavtal riskerar att marginaliseras. Ungdomsverksamheten i Helsingfors är en viktig sektor och där borde vi fortsätta se till att unga kan få flera former av stödjande service på ett och samma ställe. Vilka följderna av coronapandemin blir för våra unga vet vi inte ännu och därför är det viktigt att vi satsar på verksamheten för unga så att alla unga känner att de har åtminstone en vuxen de litar på.

Utbildning kommer att vara den största enskilda frågan för kommunerna ifall vården flyttar från kommunernas ansvar. Det kan i sig vara en positiv sak att vi i än högre grad kan fokusera på kvaliteten i utbildningen. Grundutbildningen ska vara jämlik och ge bästa möjliga förutsättningar för våra barn och unga att kunna gå vidare i sina liv. Det måste finnas ett tillräckligt antal studieplatser på andra stadiet för alla unga helsingforsare, som avslutar grundskolan. Speciellt har detta varit ett problem inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen där efterfrågan varit större än utbudet i vissa utbildningsområden, men även då gymnasierna i Helsingfors lockat studerande från andra kommuner.

Ungas psykiska välmående behöver resurser

Det psykiska välmående måste även lyftas fram – det måste finnas tillräckliga resurser för att i ett tidigt skede kunna reagera på om en person inte psykiskt mår bra. Tjänster inom detta område måste speciellt finnas för unga, där de unga rör sig.

Idrott för alla 

Uppmuntran till idrott och motion i ung ålder leder till hälsosamma levnadsvanor och gynnar välmående. Motionerar en person som ung, är det sannolikt att hen fortsätter med hälsosamma vanor även i vuxen ålder. Därför är det viktigt att idrottstjänster som erbjuds i Helsingfors fortsättningsvis har något att erbjuda alla stadsinvånare, med fokus speciellt på barn och unga. Idrottsföreningarna är i en central roll och bör understödjas. Idrotten ska behandlas jämställt på junior-, senior- och professionell nivå.

Ett brett kulturutbud ökar välmående

Kultur bidrar bevisligen till individers välmående. Ett levande och mångfaldigt kulturliv berikar vårt samhälle och stöder på ett förebyggande sätt välmående. Helsingfors har och ska även i framtiden ha en bredd av olika kulturutbud. Det berikar staden visuellt, men först och främst finns kulturen till för människorna. Det är viktigt att Helsingfors kan vara en hemstad för både professionella kulturaktörer och -institutioner.

Ingen plats för rasism

En fungerande integration från första stund då en person anländer till Helsingfors är av högsta värde. Helsingfors kan ta emot flera flyktingar och göra mer för integrationen. Vi ska prioritera språkundervisning, sysselsättning eller utbildning och gemenskap i våra integrationsprocesser. Civilsamhällets roll är även avgörande och guld värd. Rasism och intolerans kränker grundläggande rättigheter och skapar klyftor. Det är viktigt att Finland och Helsingfors inte ruckar på sina grundvärderingar och att vi inte bereder plats i samhället för nationalism, rasism och främlingsfientlighet.