Siljas politik

Säg ja till Europa!

Ge inte mörkrets krafter övertag! Jag står för ett modernt Europa, som präglas av fri rörlighet, öppenhet, demokrati, hållbarhet och jämlikhet. Jag tror på en nordisk förvaltningskultur, möjligheter för företagare och konsumenter samt på alla människors lika värde. EU ska syssla med övergripande frågor – tillsammans kan vi lösa klimatfrågan och värna om mänskliga rättigheter.

Min politik präglas av liberalt tänkande. Varje person ska ha frihet att göra sina egna val, men också ta ansvar för sina handlingar och för andra i sin omgivning. För att individen ska känna trygghet behövs ett fungerande rättsskydd. Samtidigt har individen skyldighet att respektera och bemöta sin omgivning, miljön och sina medmänniskor med respekt och öppenhet.

Jag vill att Finland gör mer långsiktigt hållbara val. Val, där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet kombineras. Mitt Finland är klimatsmart, öppet, framtidsinriktat, flerspråkigt, mångkulturellt och internationellt framgångsrikt. I Finland ska du kunna leva och röra dig miljövänligt, få vård då du behöver det och dina barn ska ha tillgång till högklassig utbildning på svenska eller finska.

Urbanisering är en global megatrend som kan ha många fördelar, inte minst ekonomiska och klimatmässiga. Städernas utveckling, speciellt gällande ekonomi, tillväxt och sysselsättning, är avgörande för hela Finlands framgång. Helsingforsregionen måste få utvecklas med egna specifika särdrag.

Ekologisk hållbarhet

Vi har ett hot större än alla andra. Jag väljer att vi inte blunda för klimatförändringen!

Miljö- och klimatpolitiken är den viktigaste för vår framtid. Hållbara miljöbeslut skapar förutsättningar även för framtida generationer. Finland måste minska på utsläppen, förstärka biologiska mångfalden och förstärka sin kolsänka. Beskattning kan styra våra val. Den som smutsar ner ska också betala. Samtidigt måste övergången till ett mer klimatvänligt samhälle göras genom en rättvis omställning

Klimatfrågor är aldrig isolerade, utan måste alltid behandlas som en del av en större helhet. Därför ser jag att det behövs en mer ambitiös global klimatpolitik där Finland ska vara vägvisare. Cirkulärekonomi gör vårt samhälle ekologiskt mer hållbart och ger våra företag möjligheter att vara framgångsrika.

Genom satsningar på energieffektivitet och förnyelsebara energikällor stöder det arbetet att tackla klimatförändringen, skapa tillväxt och jobb, förbättra självförsörjningsgraden och öka energisäkerheten. Och först och främst kan vi bättre garantera goda levnadsförhållanden för kommande generationer. Finländsk forskning och innovation ska stödas att vara ledande kring smarta klimatlösningar samtidiga som finländska företag ska ges förutsättningar att lyckas i branschen.

Både industrin och privatpersoner ska uppmuntras att se över sina egna rutiner.  I nybyggen ska det finnas en livscykelbetraktning och energieffektiviteten ska vara faktisk, inte teoretisk. Vi måste också bli bättre på återvinning och avfallsminimering. Bättre vetskap kring och smidigare sätt att kunna återvinna plast behövs. Både industrin och privatpersoner ska uppmuntras att se över sina egna rutiner. Vid renoveringar ska det vara lönsamt att göra byggnader mer energieffektiva så att värmen inte går till kråkorna. Offentlig upphandling och anskaffningar ska prioritera miljökriterier.

Trafikplanering måste följa tidens gång och samhällets utveckling. Kollektivtrafiken ska gå där den behövs och då den behövs. Den ska vara modern och pålitlig och måste på sina håll byggas ut. Att välja det utsläppssnåla transportmedlet ska alltid löna sig. Vår bilpark måste förnyas och bli mer utsläppssnål. Våra matval inverkar på miljön. Vi ska främja ekologisk, klimatsmart och lokalt producerad mat. Reko-ringar och andra smidiga mötesplatser mellan producenter och konsumenter ska uppmuntras.

Arbetet för en ren Östersjön måste bli intensivare. Samarbetet mellan länderna kring Östersjön och gemensamma åtgärder ska öka, men vi måste också se till att vi själva drar vårt strå till stacken. Likaså ska samarbetet kring Arktis intensifierad och fokus ska ligga vid miljöskydd.

Ekonomisk hållbarhet

Flera ska ha ett jobb att gå till. Det stärker vår ekonomi och stöder vår välfärd.

En ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik är grunden för att även välfärden ska fungera. En politik som ger förutsättningar för företag att verka och växa och en politik som gynnar sysselsättningen behövs i allt större grad. Finlands sysselsättningsgrad är lägre än i övriga nordiska länder. En hög sysselsättningsgrad stöder ekonomin som i sin tur gör att den offentliga servicen står på en mer stabil grund. Det är i små- och medelstora företag de nya jobben skapas och därför är det viktigt att även små, lokala företag ska kunna lyckas, men överlag också känna att Finland är ett bra land för dem att verka i.

Vi behöver en beskattning, som är effektiv, rättvis och förutsägbar. Tyngdpunkten i beskattningen borde flyttas från inkomstbeskattningen till att beskatta det som är skadligt för klimatet. Finlands totalskattegrad hör till de högsta bland EU-länderna och som även OECD rekommenderat borde skatten på arbete i Finland lättas. Beskattningen ska sporra till arbete och företagsamhet samt befrämja ekonomisk tillväxt. Arvs- och gåvoskatten borde slopas och ersättas med en skatt då arvet säljs vidare.

Bästa sättet att stärka vår ekonomi är att fler skulle arbeta. Det finns inte en medicin för att höja sysselsättningsgraden, det behövs en bredd av åtgärder. Centralt är förnyelse av familjepolitiken, förstärkande och förnyande av människors kunnande, bättre arbetshälsa och en flexibilitet på arbetsmarknaden.

Familjepolitiken måste förnyas så att ledigheterna fördelas jämnare mellan föräldrarna och att alla barn ges möjlighet att delta i småbarnspedagogik. Familjeindividuella beslut fattas ofta på basen av ekonomiska realiteter. Då kvinnor oftare är de som är hemma med barnen ha den män inte möjlighet att i lika stor grad skapa relationer till sina barn och vara närvarande, vilket kan ha följder i vårdnadsbeslut i skilsmässofall. Jag vill se en modell där 6 månaders familjeledighet öronmärks till ena föräldern, 6 månader till andra föräldern och att den sista 6 månaders perioden kan användas flexibelt. Kvinnor och män behövs på arbetsmarknaden i precis lika stor utsträckning. Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden i Finland måste dessutom luckras upp så att individer kan fatta beslut om karriär och yrke utan att påverkas av stereotypa uppfattningar.

Kunnandet bland finländarna motsvarar idag inte till fullo det arbetsmarknaden behöver. Det måste framöver bättre erbjudas möjligheter till vidareutbildning och att var och en ska kunna komplettera sitt kunnande. Vi borde förbättra välmåendet på arbetsplatserna och livskvaliteten genom bättre ledarskap och ett nationellt program för bättre arbetshälsa. Det gynnar individer, arbetsgivare, men även samhällsekonomin.

Arbetsmarknaden är till vissa delar för stel idag. En del reglering är central för att bevara arbetstagares rättsskydd, men en del reformer kunde göras för att höja sysselsättningsgraden. Behovsprövningen borde slopas för utländsk arbetskraft för att underlätta företags möjligheter att vara framgångsrika. Alla som kommer till Finland borde genast få lov att arbeta, det skulle stöda integrationen. Inkomstgränserna för studerande borde slopas för att stöda studerandes ekonomi, men även för att de ska få arbetslivserfarenhet. Hushållsavdraget kunde höjas och i det kunde inkluderas nya förmer som stöder en hållbar ekonomi, som exempelvis skräddartjänster. Delningsekonomi, borde lyftas ut från lagstiftningens gråzon, för att stöda människors ekonomi och minska på klimatavtrycket.

Mångsidiga och omfattande politiska, kulturella och ekonomiska relationer mellan länder och regioner är den bästa garanten för fred och säkerhet. Ett kontinuerligt utbyte av varor, tjänster och kunskap, med fungerande spelregler, bidrar till den positiva interaktion som förhindrar uppkomsten av konflikter.

Social hållbarhet

Familjepolitiken ska förnyas så att barn får bästa möjliga start i livet och föräldrar får delta i både familjeliv och arbetsliv.

Finland ska vara ett land där medborgarna mår bra och är lyckliga – ett land som präglas av medmänsklighet. Olika samhällsreformer, speciellt inom social- och hälsovården, verkar ha tappat fokus på det grundläggande, nämligen människan. Just nu talas det mest om strukturer, medan vårdreformen i grund och botten borde handla om individen.

Att ha tillgång till service på sitt eget modersmål, svenska eller finska, måste fungera bättre. Speciellt ska detta prioriteras inom vården och utbildningen.

Varje barn ska ha rätt till dagvård och vi borde på sikt eftersträva att småbarnspedagogiken skulle vara avgiftsfri. Småbarnspedagogiken ska ge bästa möjliga förutsättningar för barnen inför framtiden, men även underlätta vardagen för föräldrarna. För att det i praktiken ska lyckas måste den subjektiva rätten till dagvård återinföras, grupperna får inte förstoras, vi måste kunna garantera behörig personal, som trivs på sin arbetsplats och vi borde gå inför närdaghem.

Finlands genom historien största framgång inom utbildningen är den avgiftsfria grundskolan. Den måste garanteras även framöver och skolan ska vara trygg och jämlik för såväl elever, lärare som personal. Tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd bör garanteras längs hela inlärningsstigen.

Utbildning, forskning och innovation tryggar vår framtida konkurrenskraft och sysselsättning. Framtida konkurrenskraft kräver ett progressivt, flexibelt och innovativt samhälle som anpassar sig till kommande utmaningar. Det får vi dels med en god grundutbildning, och dels med satsningar på högre utbildning, fri bildning och forskning. För att vår högskoleutbildning ska kunna erbjuda den kunskap vi behöver måste studerande må bra och ha en skälig utkomst. Studiestödet borde höjas till åtminstone samma nivå som före denna regeringsperiod. En god kontakt mellan utbildningen och näringslivet är viktigt för att utbildningen ska motsvara efterfrågan i samhället. Vi måste bli bättre på att se vilken utbildningen och vilka kunskaper morgondagens arbetskraft behöver.

Vi ska kunna lita på att vi får den vård vi behöver då vi blir sjuka. Det behövs flera läkare, inte nya strukturer för vården. Vi borde fokusera på att förbättra den vård och omsorg vi har idag. De oacceptabla fall som nyligen kommit fram inom äldrevården måste tas på allra största alvar och visar att det behövs en striktare personaldimensionering, tydligare övervakning och följder då ramarna inte följs. I tillägg till det kan vi inte minska på personal som sköter stödjande uppgifter inom vården, så att de som har ansvar för människors vård kan fokusera på det.

Det är inte enbart fysiskt välmående som behövs för att en person ska anses vara frisk. Det måste finnas tillräckliga resurser för att i ett tidigt skede kunna reagera på om en person inte psykiskt mår bra. Uppmuntran till idrott och motion i ung ålder leder till hälsosamma levnadsvanor och gynnar välmående. Motionerar en person som ung, är det sannolikt att hen fortsätter med hälsosamma vanor även i vuxen ålder. Idrotten bör behandlas jämställt både på junior-, proffs- och seniornivå.

Kultur bidrar bevisligen till individers välmående. Ett levande och mångfaldigt kulturliv berikar vårt samhälle och stöder på ett förebyggande sätt välmående. Kulturell och språklig mångfald är en rikedom. Alla som vistas i vårt land ska behandlas på ett medmänskligt och rättvist sätt. Det är också ekonomiskt lönsamt.

Överlag är det mycket i dagens politik som utgår från traditionella familjekonstellationer och normer. I verkligheten ökar antalet skilsmässor, regnbågsfamiljer och ensamförsörjare. Att vi i familjepolitiken i större grad kunde få upp ögonen för nya och mer mångfaldiga familjekonstellationer är inte bort från någon. Det skulle tvärtom bidra till ett mer inkluderande samhälle. Vårt samhälle kan överlag bättre beakta mångfalden i samhället. Det skulle bland annat behövas en totalrevidering av translagen, rättigheter för personer med intersexvariationer och ett regnbågspolitiskt åtgärdsprogram.

Mänskliga rättigheter är något vi i Finland tar för givet. Vi tror ofta att det är ett problem enbart i utvecklingsländer och diktaturer. Ändå prickas Finland om och om igen av människorättsorganisationer. Detta gäller till exempel ratificeringen av Istanbulkonventionen, ILO-konvention 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter, samt diskriminering av funktionshindrade. Vi måste sköta dessa frågor bättre!

Finland och EU har ett globalt ansvar och ska nå målet att använda 0,7 % av bruttonationalinkomsten till utvecklingsbistånd. Hållbar utveckling och utrotande av fattigdom ska understödas.

Vårt medmänskliga ansvar är att hjälpa flyktingar och personer som blivit fråntagna sitt hem och sin trygghet – oberoende om det skett på grund av krig, naturkatastrofer eller förföljelse. Finland kan höja sin flyktingkvot. Inom en snar framtid ser vi stora förändringar i Finlands demografi, vilket speciellt kommer att påverka arbetsmarknaden. En fungerande integrationsprocess med anpassad språkutbildning och reella möjligheter till arbete är viktig för vår framtida välfärd och konkurrenskraft. Arbetskraftsinvandringen kan även göras smidigare. Att mäta och erkänna nya medborgares kompetens måste bli smidigare och mer enhetligt, liksom möjligheterna att komma till Finland som studerande eller forskare.

Rasism, diskriminering och intolerans kränker grundläggande rättigheter och skapar klyftor. Det är viktigt att Finland inte ruckar på sina grundvärden och att vi inte bereder plats i samhället för nationalism och främlingsfientlighet.

Det finns mycket mer att säga, men här min politik sammanfattat. Tvivla inte på att ta kontakt ifall det är något utöver det här, som du vill veta hur jag resonerar!