De senaste årens utmaningar har skakat om vårt samhälle. Den globala pandemin samt att Ryssland satte hela Europa i gungning genom sin brutala invasion i Ukraina sätter sina spår. Parallellt med dessa akuta kriser har klimatförändringen inte försvunnit någonstans. Det behövs fortfarande snabba åtgärder för att tackla den.
För att trygga människors liv och hälsa och upprätthålla samhällssäkerheten har det varit nödvändigt att göra stora ekonomiska satsningar under de senaste åren. Notan för de här satsningarna kan ändå inte bara lämnas till våra barn och barnbarn. Därför måste vi, sakligt och seriöst, diskuterade kommande årens ekonomi och tillväxt. De beslut vi fattar måste vara hållbara och långsiktiga. De får inte dra undan mattan för våra barn och ungas framtidsförutsättningar.
Frihet under ansvar
Min politik präglas av liberalt tänkande. Du ska ha frihet att göra dina egna val, men också ta ansvar för dina handlingar och andra i din omgivning. Vi ska ha ett fungerande rättsskydd så att du kan känna trygghet. Samtidigt är det också din skyldighet att respektera din omgivning, miljön och dina medmänniskor med respekt och öppenhet.
Finland måste göra mer långsiktigt hållbara val. Mitt Finland är klimatsmart, öppet, framtidsinriktat, flerspråkigt, mångkulturellt och internationellt framgångsrikt. I Finland ska du kunna leva klimatvänligt, få vård då du behöver det och dina barn ska få högklassig utbildning på svenska eller finska.
Jag blundar inte för klimatförändringen
Allt fler har gett upp hoppet att våra politiker kommer att rädda planeten. Nu behöver vi politiker som vill bevisa motsatsen, som inte blundar för klimatförändringen och som är färdiga att fatta beslut som krävs. Förtroendet återvinner vi endast om vi förtjänar det.
Klimatfrågor är aldrig isolerade och därför krävs en mer ambitiös klimatpolitik med hållbara beslut. Finland ska vara klimatneutralt senast 2035. Finland måste minska på utsläppen, förstärka biologiska mångfalden och förstärka sin kolsänka. Beskattning kan styra våra val. Den som smutsar ner ska också betala.
Satsningar på inhemska förnyelsebara energikällor och energieffektivitet stödjer arbetet att tackla klimatförändringen, förbättra självförsörjningsgraden och öka energisäkerheten. Det skapar också nya jobb och tillväxt. Finländsk forskning och innovation ska stödjas för att vara ledande kring smarta klimatlösningar samtidigt som finländska företag ska ges förutsättningar att lyckas i branschen.
Vi ska utveckla en modern och pålitlig kollektivtrafik som ska gå där den behövs, då den behövs och vara prissatt så att det alltid lönar sig att välja det utsläppssnåla transportmedlet. Vår bilpark måste förnyas och bli mer utsläppssnål.
Hus och fastigheter förbrukar mycket energi. I nybyggen ska det finnas en livscykelbetraktning och energieffektiviteten ska vara faktisk, inte teoretisk. Vid renoveringar ska det vara lönsamt att göra byggnader mer energieffektiva så att värmen inte går till kråkorna. Vi måste bli bättre på återvinning och avfallsminimering och att reparera istället för att köpa nytt.
Offentlig upphandling och anskaffningar ska prioritera miljökriterier.
Renare miljö är avgörande för människans liv på jorden
Människan är en del av miljön och våra liv är avhängiga miljöns och den biologiska mångfaldens tillstånd. Just nu försvagas artrikedomen omkring oss. Det är dags att byta riktning! Bäst skyddar vi olika arter genom att se till att deras livsmiljöer bevaras och i vissa fall återställs, oberoende om det är fråga om hav, land, skog eller stad.
Nedskräpning av alla former måste fås under kontroll. Bättre miljöfostran och miljökommunikation kan stödja målsättningen då det gäller individers ageranden, men det behövs också tillräckliga resurser för miljöförvaltning och – övervakning samt aktörer inom tredje sektorn. Våra matval inverkar på miljön. Vi ska främja ekologisk, klimatsmart och lokalt producerad mat.
Kopplingen mellan näringslivet och den biologiska mångfalden kan också stärkas, så som kopplingen redan stärkts mellan företag och klimatet. Alla behövs för att stärka artrikedomen.
Arbetet för en ren Östersjö måste bli intensivare. Samarbetet mellan länderna kring Östersjön och gemensamma åtgärder ska öka, men vi måste också se till att vi själva drar vårt strå till stacken. Att vi dumpar smutsigt vatten och gatusnö i havet är oacceptabelt och borde förbjudas i lag då inte städerna tar sitt ansvar på allvar.
Samarbetet kring Arktis intensifierad och fokus ska ligga vid miljöskydd.
Tillväxt för återväxten
En ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik är grunden för att välfärden ska fungera.
Inom de kommande två regeringsperioderna måste den offentliga ekonomin stärkas. Det är ändå helt centralt att vi nu satsar på tillväxt, produktivitet och att höja sysselsättningsgraden till 80 %. Vi får inte spara bort våra förutsättningar till tillväxt eller strama åt beskattningen så att vår konkurrenskraft försvagas.
I ärlighetens namn måste det ändå konstateras att den inkommande regeringsperioden kommer att innebära anpassningar för att minska på den offentliga skuldsättningen. Att enbart koncentrera sig på hur många miljarder som ska sparas är ändå kontraproduktivt. Den offentliga ekonomin måste kunna balanseras genom anpassningar, ökad sysselsättning och tillväxt. Det kräver noggranna konsekvensanalyser för att det inte ska tas till åtgärder som bara förvärrar läget. Det ska inte göras inbesparingar i småbarnspedagogik, utbildning och forskning.
Hushållsavdraget kunde höjas och breddas. I avdraget kunde det inkluderas nya former som stöder en hållbar ekonomi, som exempelvis skräddartjänster. Delningsekonomi, borde lyftas ut från lagstiftningens gråzon, för att stödja människors ekonomi och minska på klimatavtrycket.
Tillväxt och sysselsättning föds inte genom beskattning
Vi behöver en beskattning, som är effektiv, rättvis och förutsägbar. Skatten på arbete ska sänkas och vi ska istället beskatta det som är skadligt för hälsan och klimatet. Finlands totalskattegrad är hög i jämförelse med övriga EU-länderna och även OECD har rekommenderat att skatten på arbete i Finland borde lättas. Beskattningen ska sporra till arbete och företagsamhet samt främja tillväxt. Arvs- och gåvoskatten borde på sikt slopas och ersättas med en skatt då arvet och gåvan säljs vidare. En skatt på tillsatt socker eller en liknande hälsoskatt kunde stärka skattebasen och flytta konsumtionen till mer hälsosamma levnadsvanor och välmående.
Flera ska ha ett jobb att gå till
En hög sysselsättningsgrad stöder ekonomin som i sin tur gör att den offentliga servicen står på en mer stabil grund. Det finns inte en enskild medicin för att höja sysselsättningsgraden, det behövs en bredd av åtgärder.
Människors kunnande behöver förstärkas och förnyas. Kunnandet bland finländarna motsvarar inte idag till fullo det arbetsmarknaden behöver. Det måste framöver bättre erbjudas möjligheter till vidareutbildning och att var och en ska kunna komplettera sitt kunnande.
Familjepolitiken behöver en attitydförändring så att barn får bästa möjliga start i livet och föräldrar får delta i både familjeliv och arbetsliv. Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden i Finland måste luckras upp så att individer kan fatta beslut om karriär och yrke utan att påverkas av stereotypa uppfattningar.
Arbetsvälmående och livskvalitet borde förbättras genom bättre ledarskap. Det gynnar individer, arbetsgivare, men även samhällsekonomin.
Arbetsmarknaden är till vissa delar för stel idag. En del reglering är nödvändig för att bevara arbetstagares rättsskydd, men en del reformer kunde göras för att höja sysselsättningsgraden. Exempelvis måste arbetslöshetsskyddet förnyas så att det blir mer sporrande att ta emot jobb.
Trygghet då livet förändras
När det sker förändringar i ens livssituation kan samhällets hjälp behövas. Det kan hänga ihop med att du förlorar jobbet, får barn, blir sjuk eller annars har svårt att försörja dig av någon anledning. Då måste du kunna lita på att får stöd för att komma vidare.
Det behövs en helhetsreform av socialskyddet. Det måste alltid löna sig för personer som lyfter sociala förmåner att ta emot också korta jobb eller uppdrag utan att det oskäligt straffar deras möjligheter till socialskydd.
Arbetslöshetsskyddet måste förnyas så att det blir mer sporrande att ta emot jobb. Även företagares socialskydd måste förstärkas.
Företagens roll i den gröna omställningen får inte tas för givet
Vi behöver i allt större grad en politik som ger förutsättningar för företag att investera och skapa arbetstillfällen som gynnar sysselsättningen. Det är i små- och medelstora företag de nya jobben skapas och därför är det viktigt att även små, lokala företag ska kunna lyckas, men överlag också känna att Finland är ett bra land för dem att verka i.
Grön omställning och digitalisering ger ökad tillväxt. Digitaliseringen och grön omställning ger Finland stora möjligheter. Forskning och utvecklingssatsningar är nödvändiga för tillväxtmålsättningarna och vi ska målmedvetet fortsätta höja finansieringen för forskning, utveckling och innovation till 4 % av BNP. Ett skatteincentiv för företagen ska vara en självklar del av den här satsningen. Forskning, utveckling och innovationsverksamhet, samarbete mellan högskolor och uppstartsföretag behöver främjas.
Bristen på arbetskraft är ett av de största hindren för företagens tillväxt både på kort och lång sikt. Därför är det dags att slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft och försnabba processerna kring inflyttning. Alla som kommer till Finland borde genast få lov att arbeta och utländska studerande, som tagit sin examen här, ska automatisk få stanna i landet.
Behovet att reformera arbetsmarknaden har inte försvunnit någonstans. Vi behöver bättre förutsättningar för lokala avtal och att människor kan kombinera olika former av arbete.
Företagare ska inte drunkna i byråkrati. Samhällets uppgift är att möjliggöra företagsverksamhet och inte hindra den. Det behövs digitala lösningar för att underlätta för företagen. Dividendbeskattningen för onoterade bolag måste fortsättningsvis beakta företagarens risktagning. Företagares socialskydd måste därtill förstärkas.
Ifall staten tar en stor roll i stora kapitalintensiva projekt måste de vara noga övervägda. De får inte leda till att mindre företags innovativa idéer inte förverkligas.
Vi måste se hela världen
Den säkerhetspolitiska situationen vi lever i, i Europa, är spändare än den varit sedan andra världskriget. Det medför risker, som inte tacklas med att vi vänder oss inåt. Nu är det viktigare än kanske någonsin att vi är en global aktör.
Mångsidiga och omfattande politiska, kulturella och ekonomiska relationer mellan länder och regioner borde vara den bäst garanten för fred och säkerhet. Tyvärr ser vi nu att det inte alltid är så. Jag vill ändå se att Finland har ett kontinuerligt utbyte av varor, tjänster och kunskap med andra nationer som respekterar fungerande gemensamma internationella spelregler. Det bidrar till den positiva interaktion som förhindrar uppkomsten av konflikter. Vi ska stå upp för den liberala demokratin, fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ska främja fri handel samt stabila spelregler.
EU ska gemensamt hålla fast vid sanktionerna mot Ryssland och utöka dem så länge Rysslands brutala attacker mot Ukraina pågår.
Finland är ett litet land. Därför måste vi samarbeta med med våra närmaste vänner, de övriga nordiska länderna, men även EU och FN för att sätta tyngd bakom vår utrikespolitik. Fortsättningsvis har vi gränshinder i Norden, som måste avlägsnas för att Norden ska bli världens mest integrerade region.
Vårt medmänskliga ansvar är att hjälpa flyktingar och personer som blivit fråntagna sitt hem och sin trygghet – oberoende om det skett på grund av krig, naturkatastrofer eller förföljelse. Finland kan höja sin flyktingkvot. Inom en snar framtid ser vi stora förändringar i Finlands demografi, vilket speciellt kommer att påverka arbetsmarknaden. En fungerande integrationsprocess med anpassad språkutbildning och reella möjligheter till arbete är viktig för vår framtida välfärd och konkurrenskraft.
Finland och EU har ett globalt ansvar och ska nå målet att 0,7 % av bruttonationalinkomsten ska användas till utvecklingsbistånd. Hållbar utveckling och utrotande av fattigdom ska understödjas.
Vi får aldrig ge oss för auktoritära krafter som hotar både internationella spelregler, global ordning och fred.
Ja till Nato och starkt eget försvar
De senaste årens utmaningar har skakat om vårt samhälle. Den globala pandemin samt att Ryssland satte hela Europa i gungning genom sin brutala invasion i Ukraina sätter sina spår. Vår näromgivning är tyvärr idag mer orolig och osäker än på länge. Vi behöver ett försvar och en politik som på bästa möjliga sätt skyddar Finlands gränser, vårt samhälle och alla människor som bor här.
Finlands och Sveriges Natomedlemskap stärker säkerheten kring Östersjön och i den norra delen av Europa. Finland ska vara en konstruktiv medlem av Nato. Det slutliga ansvaret för försvaret av Finland är ändå alltid i slutändan vårt eget och därför är det viktigt att vi bevarar och utvecklar vårt nationella försvar.
Finland måste också ha allt bättre beredskap att reagera på och motverka olika typer av hybridpåverkan och hybridhot.
Dra inte undan mattan för våra barn och ungas framtidsförutsättningar
Varje barn ska ha rätt till dagvård. Vi ska på sikt eftersträva att småbarnspedagogiken ska vara avgiftsfri. Småbarnspedagogiken ska ge bästa möjliga förutsättningar för barnen inför framtiden, men även underlätta vardagen för föräldrarna. För att det i praktiken ska lyckas krävs att vi värnar om den subjektiva rätten till dagvård, att grupperna inte får förstoras, att vi kan garantera behörig personal som trivs på sin arbetsplats och att vi borde gå in för närdaghem.
Finlands genom historien största framgång inom utbildningen är avgiftsfri grundläggande utbildning. Den måste garanteras även framöver och skolan ska vara trygg och jämlik för såväl elever, lärare som personal. Pedagoger måste få ha tillräckligt med tid för att sköta sina pedagogiska uppgifter. Utöver det behövs fler vuxna i skolorna som kan stödja inlärningen. Tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd bör garanteras längs hela utbildningsstigen. Det behövs mer insatser för elevhälsan.
Unga idag upplever stress, bland annat eftersom de redan i gymnasiet tvingas göra val som väldigt långt styr och inskränker studievalen efter gymnasiet. Den allmänbildande undervisningen i gymnasieutbildningen behöver bli starkare och studentexamen ändras så att den bättre mäter allmänbildning. Förstagångskvoterna i högskoleantagningen borde slopas. Andra stadiets yrkesutbildning behöver stärkas och närundervisning garanteras.
Utbildning, forskning och innovation tryggar vår framtida konkurrenskraft. För det krävs ett progressivt, flexibelt och innovativt samhälle som anpassar sig till kommande utmaningar, som samtidigt slår vakt om hela utbildningsstigen. Från småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen till högskola. För att vår högskoleutbildning ska kunna erbjuda den kunskap vi behöver måste studerande må bra och ha en skälig utkomst. Antalet högskoleutbildade måste öka och studieplatserna måste bli fler, speciellt i huvudstadsregionen där behovet är störst. En god kontakt mellan utbildningen och näringslivet är viktigt för att utbildningen ska motsvara kompetensbehovet i samhället. Vi måste bli bättre på att se vilken utbildning och vilka kunskaper morgondagens arbetskraft behöver.
Vi måste ha tillgång till kvalitativ vård och omsorg
Vi ska kunna lita på att vi får den vård och omsorg vi behöver då vi blir sjuka. Vi ska få vård på eget modersmål. Just nu är det långa vårdköer i hela vårt land. Det här behöver korrigeras genast för att problemet inte ska expandera. Vårdgarantin ska i praktiken förverkligas. Det behövs bättre samarbete mellan den offentliga och privata sektorn och jag är inte främmande för användning av servicesedlar för att bättre trygga tillgången till vård.
Det behövs flera läkare och annan personal inom vården. Vi borde fokusera på att förbättra den vård och omsorg vi har idag och förbättra förutsättningarna för de som arbetar i branschen. Vi ska inte minska på den personal som sköter stödjande uppgifter inom vården, så att de som har ansvar för människors vård kan fokusera på att sköta om människor.
Vi kan och måste ännu förbättra äldreomsorgen. Viktigast är att också äldre känner sig trygga i vardagen. Vi måste se individen även inom äldreomsorgen och därför behövs lösningar som lämpar sig för olika behov. Det förebyggande arbetet är viktigt och samarbetet med tredje sektorn alldeles centralt för en fungerande äldrevård.
Det är inte enbart fysiskt välmående som behövs för att en person ska anses vara frisk. Det måste finnas tillräckliga resurser för att i ett tidigt skede kunna reagera på om en person inte psykiskt mår bra. Vi behöver lågtröskelverksamhet inom mentalvården och en terapigaranti. Då behövs också mer personal med rätt kompetens.
Kultur och idrott för allas välmående
Uppmuntran till idrott och motion i ung ålder leder till hälsosamma levnadsvanor och gynnar välmående. Idrotten bör behandlas jämställt både på junior-, proffs- och seniornivå. Vi ska fortsätta utveckla Finlandsmodellen för att i samband med skoldagen möjliggöra avgiftsfria hobbyer för barn och unga. Kultur bidrar bevisligen till individers välmående. Ett levande och mångfaldigt kulturliv berikar vårt samhälle och stöder på ett förebyggande sätt välmående. Kulturen ska också ses som en bransch med högt kunnande och professionalism. Den måste vi värna.
Kampen för alla människors rätt och värde fortsätter
Mänskliga rättigheter är något vi i Finland tar för givet. Vi tror ofta att det är ett problem enbart i utvecklingsländer och diktaturer. Ändå prickas Finland om och om igen av människorättsorganisationer. Detta gäller till exempel ratificeringen av Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor, ILO-konvention 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter, samt diskriminering av funktionshindrade. Vi måste sköta dessa frågor bättre!
Rasism, diskriminering och intolerans kränker grundläggande rättigheter och skapar klyftor. Det är viktigt att Finland inte ruckar på sina grundvärden och att vi inte bereder plats i samhället för nationalism och främlingsfientlighet. Arbetet mot diskriminering ska stärkas och upprätthållas inom alla myndigheter.
Vi måste öka kunskaperna om HBTQIA+ inom olika samhällsfunktioner eftersom många HBTQIA+-personer ännu utsätts för våld och hatbrott. Det är oacceptabelt. Överlag är det mycket i dagens politik som utgår från traditionella familjekonstellationer och normer. I verkligheten ökar antalet skilsmässor men även antalet regnbågsfamiljer och ensamförsörjare. Att vi i familjepolitiken i större grad kunde få upp ögonen för nya och mer mångfaldiga familjekonstellationer är inte bort från någon. Det skulle tvärtom bidra till ett mer inkluderande samhälle. Vårt samhälle kan överlag bättre beakta mångfalden i samhället. Trots att translagen nyligen förnyades kan den ännu på ett mer humant sätt även beakta unga.
SFP är en röst för ett tvåspråkigt Finland
Finland ska vara ett land där alla kan leva sin vardag på våra två nationalspråk, svenska och finska. Finlands tvåspråkighet ska förvaltas väl och fungera också i praktiken. Den senaste regeringsperioden har gjort ett flertal konkreta åtgärder för att stärka Finlands tvåspråkighet. Det här arbetet måste fortsätta.
Att ha tillgång till service på sitt eget modersmål, svenska eller finska, måste fortsättningsvis fungera bättre. Speciellt ska detta prioriteras inom vården och utbildningen. Olika former av språktillägg kan användas mer än det görs idag. Det måste också erbjudas mer på språkbad och språkduschar och språkundervisningen måste tidigareläggas i den grundläggande utbildningen.
En svenskspråkig räddningsutbildning måste ordnas regelbundet i Helsingfors. Det här förverkligas inte i Kuopio där den nationella utbildningen nu är placerad. Det ska i praktiken vara möjligt att integreras på både finska och svenska.
Det finns mycket mer att säga, men här min politik sammanfattat. Tvivla inte på att ta kontakt ifall det är något utöver det här, som du vill veta hur jag resonerar!