Helsingfors – mer än en stad – Silja Borgarsdóttir Sandelin

Mitt Helsingfors är en öppen, framtidsinriktad, flerspråkig, trygg och internationell stad där invånarna är delaktiga i beslutsfattandet. Min politik präglas av ett liberalt tankesätt som bygger på frihet, hållbarhet, öppenhet, demokrati och jämlikhet. Dessa värderingar känns allt viktigare i en värld där de allt oftare möter allt hårdare motstånd.

Bland annat det här vill jag jobba för:

ETT EKOLOGISKT HÅLLBART HELSINGFORS

Helsingfors ska vara en ledande klimatstad – stadens klimatprogram behöver bli mer ambitiöst för att uppfylla stadens klimatmål.
Fler och grönare lösningar för uppvärmning, byggande, energi och trafik.
Mer klimatsmart mat på stadens fat: stöd reko-verksamhet, stadsodling och klimatsmart upphandling.
Alla helsingforsare har rätt till närnatur: Grönare stadsdelar med lättillgängliga naturområden Centralparken måste bevaras, inte naggas i kanterna.
Biologisk mångfald behövs också i stan – bevara naturområden och skydda känsliga miljöer.
Helsingfors måste hålla skärgården ren! Utfyllnad av vattenområden ska undvikas och samarbetet med andra östersjöstäder i miljöfrågor måste öka.
Kollektivtrafik ska vara ett lockande alternativ – det kräver rimliga priser och tidtabeller.

ETT EKONOMISKT HÅLLBART HELSINGFORS

Helsingfors ska vara en framtidsstad som lockar företag, innovationer och arbetskraft.
Fler jobb och fler som jobbar – staden ska ha en aktiv sysselsättningspolitik, med särskilt fokus på ungas sysselsättning.
Vi ska välkomna arbetskraftsinvandring och satsa på individuella integrationslösningar.
Världens smartaste stad: Satsa på innovation och framåttänk genom samarbete mellan staden, privata aktörer och högskolorna och fler studieplatser vid regionens högskolor.
Helsingfors är en stad med höga levnadskostnader – höj inte kommunalskatten.
Lösningar framom polarisering i trafikpolitiken: Vi behöver vettiga lösningar för alla som rör sig i stan, vare sig det är till fots, cykel, spåra eller med bil.
När fler gator görs om till gång- och cykelvägar måste vi möjliggöra genomkörning i stadens servicetunnel. Det behövs också en tunnel från Västra Hamnen till Västerleden.
Vägarbeten ska inte sätta onödiga käppar i hjulen – staden måste bättre se till att det går att röra sig smidigt och tryggt i trafiken trots vägarbeten.
Mer livskraft i centrum och trivsamma stadsdelar – staden behöver en ambitiös strategi för hur stadskärnan ska utvecklas, samtidigt mer fokus på att göra alla stadsdelar till trivsamma platser för sina invånare.
Bostäder i en trivsam miljö. Det behövs fungerande lösningar för lätt- och kollektivtrafik och mer fokus också på arkitektur och trivsel.
Byggande ska inte vara onödigt svårt – och dyrt. Onödiga kostsamma normer behöver ses över. Det ska vara möjligt att ställvis bygga tätare och högre för att kunna bevara grönområden. Mer flexibelt med tilläggsbyggen i samband med renoveringar behövs. Planeringen av Östersundom måste fortskrida.

ETT SOCIALT HÅLLBART HELSINGFORS

Helsingfors ska vara världens lyckligaste huvudstad för världens lyckligaste folk – staden ska finnas till för människorna.
Att få service på sitt eget modersmål måste funka bättre, särskilt inom vården och utbildningen.
Äldrevården måste fungera: tillräckligt med förebyggande tjänster, vård i hemmet och högkvalitativa servicetjänster.
Bra dagvård och eftisverksamhet skapar jämlikhet – vi ska behålla subjektiva rätten till dagvård med rimliga gruppstorlekar. Helsingfors behöver satsa på arbetsmiljön för att trygga att det finns kunnig personal som trivs på sina jobb.
Utbildning förhindrar marginalisering – grundutbildningen ska vara jämlik och ge våra barn och unga bästa möjliga vägkost i våra barns och ungas liv. Det behövs tillräckligt med studieplatser på andra stadiet för alla helsingforsare, både på svenska och finska.
Ungas psykiska välmående behöver resurser, också lågtröskelverksamhet och tidiga insatser.
Idrott ska finnas till för alla! Det ska finnas idrottstjänster riktade till alla invånare, särskilt barn och unga.
Kultur ökar välmående! Ett levande och rikt kulturliv berikar samhället och gör Helsingfors till en mer välmående, roligare och attraktiv stad.
Här finns ingen plats för rasism och diskriminering – vi ruckar inte på våra grundvärderingar och på grundläggande rättigheter. Vi kan ta emot fler flyktingar och vi ska satsa på integration, t.ex. genom att prioritera språkundervisning, sysselsättning eller utbildning och gemenskap.

Helsingfors – mer än en stad

Mitt Helsingfors är en öppen, framtidsinriktad, flerspråkig, mångkulturell, trygg och internationell stad, en stad där beslutsfattarna är i ständig dialog med invånarna. Helsingfors behöver sina gröna rum och mötesplatser med ett rikt kulturliv samtidigt som vi skapar en attraktiv stad för företagare, ett nav för innovationer och möjligheter. I Helsingfors ska vi kunna bo och röra oss miljövänligt. Våra barn ska ha tillgång till högklassig utbildning på eget modersmål och våra äldre ska få god vård och omsorg. Tillsammans löser vi klimatfrågan med hjälp av ambition och vilja.

Min politik präglas av ett liberalt tankesätt. Varje person ska ha friheten att göra sina egna val, men också ta ansvar för sina handlingar och för andra i sin omgivning. Jag står för ett modernt Helsingfors som präglas av frihet, hållbarhet, öppenhet, demokrati och jämlikhet. Människor ska behandlas likvärdigt och jämställt. Kulturell och språklig mångfald är en rikedom för Helsingfors. Vi behöver respekt, inkludering och samarbete istället för diskriminering, rasism och medveten polarisering. Jämlikhet ska vara en självklar del i allt beslutsfattande på alla olika nivåer i samhället. Jag vägrar ge mörkrets krafter övertag!

EKOLOGISK HÅLLBARHET

Jag blundar inte för klimatförändringen

Miljö- och klimatpolitiken är en av de viktigaste frågorna för Helsingfors och hurudan vår framtid kommer att vara. Helsingfors ska vara en ledande klimatstad, som uppnår koldioxidneutralitet 2030, nettonoll 2040 och därefter koldioxidnegativitet. Miljöfrågor är aldrig isolerade, utan måste alltid behandlas som en del av en större helhet. Hållbara miljöbeslut skapar förutsättningar för framtida generationer att leva och bo i ett Helsingfors med ren luft och rent vatten. Tydliga klimatmålsättningar ger möjligheter för våra innovativa företag att vara framgångsrika. Det ska vara enkelt att välja en miljövänlig livsstil i Helsingfors.

Mindre utsläpp behövs ännu

Helsingfors har idag ett heltäckande åtgärdsprogram för ett klimatneutralt Helsingfors och staden har märkbart lyckats minska utsläppen. Jag vill att programmet revideras för att beakta utvecklingen och vara tillräckligt ambitiöst. De största utsläppskällorna för direkta utsläpp i Helsingfors är uppvärmning, byggande, trafik och el och det är de här sektorerna vi måste fokusera på. Vi måste övergå till förnybar energi, fortsättningsvis stärka grönstrukturen i byggande, satsa på elektrifiering och innovativa nya lösningar som är anpassade till vår omgivning. Staden måste öka på naturliga och tekniska kolsänkor. Privatpersoner, husbolag och stadens olika instanser ska i större utsträckning kunna vara energisjälvförsörjande, inte bara i teorin utan även i praktiken.

Vi måste bli bättre på återvinning och avfallsminimering. Både industrin och privatpersoner ska uppmuntras att se över sina egna rutiner. Istället för att producera, köpa, använda och sedan slänga bör Helsingfors i större grad främja cirkulär ekonomi.

Klimatsmart mat gör en skillnad

Våra matval inverkar på miljön. För att skapa en rik och miljövänlig matkultur, ska Helsingfors främja ekologisk, klimatsmart och lokalt producerad mat. Reko-utdelningar och andra mötesplatser där producenter och helsingforsare kan mötas ska uppmuntras och ges utrymme. Vi ska också skapa bättre förutsättningar för stadsodlingar. Vid upphandling och anskaffningar ska klimatkriterier prioriteras.

Beredskap för att rädda Östersjön och biologiska mångfalden

Helsingfors ska säkra biologisk mångfald genom att bevara naturområden, skydda natur och öka mängden grönområden. Haven täcker två tredjedelar av världens yta och Helsingfors är en havsnära stad. Helsingfors ska undvika utfyllnad i havet och stärka sin kompetens kring biologisk mångfald även under vattenytan. Genom att satsa på havens återhämtning stöder vi biodiversiteten och minskar koldioxid i luften. Arbetet för att rena Östersjön måste alltså intensifieras och Helsingfors ska ta en aktiv roll i samarbetet med andra Östersjöstäder i det arbetet. Vi ska ha beredskap att bekämpa oljeutsläpp och erbjuda fartyg avfallstömning i våra hamnar.

Grönområden får inte krympa

Helsingfors unika läge med närhet till havet och flera fina grönområden ska vi värna om. Det bidrar med välbefinnande för helsingforsare, men lockar även turister till en stad med ren, stilla och orörd natur. Grönområden som är tillgängliga för helsingforsarna är viktiga för trivseln och stöder välmående i staden. Att Centralparken naggas i kanterna på grund av generalplanen från 2016 strider mot stadens övriga målsättningar och alla framtida planer som skulle minska på vårt största grönområde ytterligare är oacceptabla. Varje stadsbo borde känna att det i hens närmiljö finns åtminstone ett trivsamt grönområde.

En modern kollektivtrafik till ett attraktivt pris

Helsingfors trafikplanering måste följa tidens gång och samhällets utveckling. Att välja utsläppssnåla transportmedel i Helsingfors ska löna sig både ekonomiskt och tidsmässigt. Därför måste vi återinföra möjligheten till enzonsbiljetter i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska vara i en rimlig prisklass, den ska vara modern och pålitlig. För att sänka priserna i kollektivtrafiken borde kommunandelarna höjas.

EKONOMISK HÅLLBARHET

En ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik är grunden för att välfärden ska fungera. Kommunalskatten ska inte höjas eftersom det minskar på helsingforsarnas köpkraft i en stad där kostnaderna redan är höga. I Helsingfors behövs en politik som gynnar sysselsättningen och ger förutsättningar för företag och näringslivet att verka och växa. En hög sysselsättningsgrad stöder stadens ekonomi, vilket gör att den offentliga servicen står på en mer stabil grund. Det är i små- och medelstora företag de nya jobben skapas och därför är det viktigt att även små, lokala företag ska kunna lyckas i stadens upphandling, men också i övrigt känna att Helsingfors är en bra stad för dem att verka i.

Den mest konkurrenskraftiga staden

Helsingfors måste våga göra investeringar. Stadens konkurrenter är inte övriga städer i Finland, utan andra storstäder omkring Östersjön. Företagen och näringslivet ska känna att Helsingfors är en bra stad för dem att verka i och deras anställda att bo i. Vi måste satsa på stadens attraktion och marknadsföring. Alla former av nytänkande och innovativa företag ska vara välkomna i Helsingfors. Det ska ges möjligheter för olika former av nyskapande försök och delningsekonomi ska ses som ett alternativ som ger nya möjligheter.

Trafikpolitiken behöver dialog inte polarisering

Trafiklösningar i Helsingfors måste framöver göras med större förståelse för olika gruppers behov. Debatten kring trafiken idag är alltför polariserad. Det behövs logiskt kopplade gång och cykelleder, kollektivtrafiken behöver utvecklas i takt med staden och privatbilismen kommer att vara en del av stadsbilden även framöver. Förutsättningarna att bo i Helsingfors och kunna ladda sina elfordon måste förbättras. Då fler gator i kärncentrum görs om till enbart gång- och cykelvägar eller gator för kollektivtrafik måste vi utveckla stadens servicetunnel så att genomkörsel också skulle möjliggöras. Det behövs en tunnel från Västra Hamnen till Västerleden – trafikarrangemangen på Busholmen är idag ohållbara. Under vägarbeten måste tillfälliga arrangemang för alla som rör sig i trafiken förbättras märkbart.

Stadsdelarna ska få utvecklas

Stadsplaneringen ska göras utifrån individens behov. För helsingforsarna är stadsplanering en central fråga för att servicen ska fungera, företag ska kunna vara framgångsrika och för att individers vardag ska fungera smidigt. En av Helsingfors styrkor är gemenskapen i de olika stadsdelarna och deras egna särdrag. Stadsdelarna ska utvecklas till trivsamma platser för sina invånare. Samtidigt får inte Helsingfors centrum bli ett museum. Centrum ska vara välkomnande för såväl turister som helsingforsare av alla åldrar. Det behövs en betydligt mer ambitiös strategi för hur Helsingfors kärncentrum ska vara så livskraftigt som möjligt.

Fler bostäder i en trivsam miljö

Det råder brist på lägenheter i Helsingfors. Byggandet har en social funktion och genom det kan man bidra till välmående och skapa gemenskap. Onödiga normer i byggande och kravet på bilplatser får inte belasta bostadens pris i lika stor grad som det gör idag. Bostadsplaneringen ska fungera i samarbete med planeringen av kollektivtrafik och gång- och cykelleder. Ställvis kan vi bygga tätare och högre och vid renovering av större fastigheter ska det vara mer flexibelt med tilläggsbygge för att till viss del även kunna finansiera renoveringar och öka på bostadsutbudet. Vid renovering och nybygge ska fokus även ligga i utseende och arkitektur för att främja trivseln i staden. Östersundoms planering måste fortskrida så att det satsas på den nya stadsdelens attraktivitet och så att det även finns småhusområden och Town House-liknande hem.

Helsingfors, världens smartaste stad

Megatrender såsom urbanisering, digitalisering, cirkulär ekonomi och elektrifiering passar väldigt bra i en stad som Helsingfors. För att nå framgång kring de här ligger stor betydelse vid lokala lösningar. En positiv utveckling kräver ändå öppenhet och nyfikenhet av beslutsfattare att också gå inför nya lösningar. I Helsingfors finns flera av Finlands mest framstående högskolor och därför ska forskningsbaserad innovation och nära samarbete mellan staden och högskolorna samt partnerskap mellan det privata och offentliga främjas. Antalet studieplatser vid huvudstadsregionens högskolor borde höjas. Då det finns ett naturligt sätt att uppmuntra och uppmana till närmare samarbete gynnas även det lokala näringslivet och sysselsättningen.

Helsingfors är en smart stad, men för att vara det även framöver krävs ständiga insatser. En smart stad är en stad byggd utgående från stadsbornas behov, på ett hållbart sätt, med teknik och digitalisering som centrala delar av lösningarna. Helsingfors är en perfekt stad, som även framöver kan vara en föregångare i nya innovativa lösningar. En smart stad är också en hållbar stad.

Lokal förståelse för arbetsmarknaden kan stärka sysselsättningen

Staden har tagit över ansvaret för arbetslöshetsservicen och har nu alla förutsättningar att höja sysselsättningen. Staden måste bättre kunna identifiera arbetsmarknadens behov och i samband med arbetslöshetsservicen kunna erbjuda service som stärker den arbetssökande på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsservice måste även garanteras på svenska. Fokus behövs på ungas sysselsättning och därför ska navigatorsverksamheten stärkas. I integrationen av invandrare behövs individuella lösningar. Invandrare ska erbjudas sådana integrationstjänster som stödjer dem bäst.

SOCIAL HÅLLBARHET

Helsingfors ska vara en stad där medborgarna mår bra och är möjligast lyckliga – en stad som präglas av medmänsklighet. Förebyggande åtgärder ger medborgarna ett långt och friskt liv. Olika samhällsreformer, speciellt inom social- och hälsovården, måste fokusera på det mest grundläggande, nämligen människan. Reformer inom vård och omsorg måste handla om individen och hur det offentliga kan erbjuda service på bästa möjliga sätt då det behövs.

Att ha tillgång till service på sitt eget modersmål, svenska eller finska, måste fungera bättre i Helsingfors. Speciellt ska detta prioriteras inom vården och utbildningen. Våra yngsta lär sig bäst genom utbildning på eget språk, men utbildning i andra språk ska också erbjudas i ett tidigt skede. Att inte få vård eller omsorg på eget modersmål då man är som svagast är oacceptabelt.

En storsatsning på äldrevården

Äldrevården får inte vara bara exceltabeller – vi måste se människan och garantera stöd, trygghet, trivsel, vård och omsorg. Den kritik som riktas gentemot äldrevården i Helsingfors måste tas på allvar. Vi behöver tillräckligt med förebyggande tjänster, att vården i hemmet tryggas och att servicetjänsterna är av god kvalitet, i rätt tid och i rätt form ifall hälsotillståndet försämras. Det ska finnas alternativa boenden och individuellt anpassad mångsidig service. Då det finns behov av läkartjänster måste våra äldre kunna lita på att de får träffa en läkare utan fördröjning.

Bra dagvård och eftisverksamhet skapar jämlikhet

Helsingfors ska även framöver ha subjektiv rätt till dagvård och gruppstorlekarna får inte vara för stora. Det stöder sysselsättningen, ger mer jämlika förutsättningar för våra barn och stöder jämställdheten. Arbetsförhållandena för personalen inom småbarnspedagogik och eftisverksamhet ska fortsättningsvis förbättras så att fler väljer den viktiga branschen och de som redan arbetar inom småbarnspedagogiken känner att det är ett givande jobb. Ifall personalen inom småbarnspedagogiken mår bra påverkar det även barn och deras familjer på ett positivt sätt. Helsingfors ska satsa på de allra yngsta i staden och garantera en trygg, trivsam och inspirerande vardag inom småbarnspedagogiken.

Utbildning förhindrar marginalisering

Grundutbildningen ska vara jämlik och ge bästa möjliga förutsättningar för våra barn och unga att kunna gå vidare i sina liv. Det måste finnas ett tillräckligt antal studieplatser på andra stadiet för alla unga helsingforsare, som avslutar grundskolan. Speciellt har detta varit en utmaning för helsingforsare då gymnasierna i Helsingfors lockat studerande från andra kommuner. Yrkesinstitutet Prakticum har en väldigt viktig uppgift i att erbjuda andra stadiets utbildning på svenska. Deras finansiering måste tryggas.

Alla unga ska efter grundskolan ha möjlighet att vidareutbilda sig. Unga som inte har en utbildningsplats eller ingår i läroavtal riskerar att marginaliseras. Ungdomsverksamheten i Helsingfors är en viktig sektor och där borde vi fortsätta se till att unga kan få flera former av stödjande service på ett och samma ställe.

Ungas psykiska välmående behöver resurser

Det psykiska välmående måste även lyftas fram – det måste finnas tillräckliga resurser för att i ett tidigt skede kunna reagera på om en person inte psykiskt mår bra. Tjänster inom detta område måste speciellt finnas för unga, där de unga rör sig. Vi måste satsa på lågtröskelverksamhet.

Idrott för alla

Uppmuntran till idrott och motion i ung ålder leder till hälsosamma levnadsvanor och gynnar välmående. Motionerar en person som ung, är det sannolikt att hen fortsätter med hälsosamma vanor även i vuxen ålder. Därför är det viktigt att idrottstjänster som erbjuds i Helsingfors fortsättningsvis har något att erbjuda alla stadsinvånare, med fokus speciellt på barn och unga. Idrottsföreningarna är i en central roll och bör understödjas. Idrotten ska behandlas jämställt på junior-, senior- och professionell nivå. Förutsättningarna till dubbel karriär måste stärkas.

Ett brett kulturutbud ökar välmående

Kultur bidrar bevisligen till individers välmående. Ett levande och mångfaldigt kulturliv berikar vårt samhälle och stöder på ett förebyggande sätt välmående. Helsingfors har och ska även i framtiden ha en bredd av olika kulturutbud. Det berikar staden visuellt, men först och främst finns kulturen till för människorna. Det är viktigt att Helsingfors kan vara en hemstad för både professionella kulturaktörer och -institutioner.

Ingen plats för rasism eller diskriminering

Rasism och intolerans kränker grundläggande rättigheter och skapar klyftor. Det är viktigt att Finland och Helsingfors inte ruckar på sina grundvärderingar. Ingen får diskrimineras på grund av ålder, kön, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller någon annan orsak som gäller en personlig egenskap. En fungerande integration från första stund då en person anländer till Helsingfors är av högsta värde. Helsingfors kan ta emot flera flyktingar och göra mer för integrationen. Vi ska prioritera språkundervisning, sysselsättning eller utbildning och gemenskap i våra integrationsprocesser. Civilsamhällets roll är även avgörande och guld värd.